Första hjälpen för kommunikation på sjukhuset

Kent Hedesström visar den information som ska sitta på sängen. De tolv viktigaste tecknen och information om vad man ska tänka på i mötet med en patient som har dövblindhet.

Kent Hedesström visar den information som ska sitta på sängen. De tolv viktigaste tecknen och information om vad man ska tänka på i mötet med en patient som har dövblindhet.

En mapp med laminerade bilder på några viktiga tecken, en penna och whiteboardark. Svårare än så behöver det inte vara att akut förbättra kommunikationen mellan sjukhuspersonal och en patient med dövblindhet.

— Om man inte kan göra sig förstådd kan det bli helt galet. I ett fall misstolkade personalen patienten och ökade dosen av smärtstillande trots att det inte var smärta som var problemet, säger Kent Hedesström, kommunikationspedagog på dövblindteamet i Göteborg.
Tillsammans med en arbetsgrupp från FSDB, Förbundet Sveriges Dövblinda, och Tolkcentralen i Göteborg har han arbetat fram akutmappen, eller kommunikationsguiden som är det mer officiella namnet.

Patienten blev isolerad så fort tolken gick

En enkel plastmapp som innehåller whiteboard och tillhörande penna och information om dövblindhet.

En enkel plastmapp som innehåller whiteboard, penna,  ytterligare 36 vardagstecken.

Kent Hedesström fick idén när en person  med dövblindhet hastigt insjuknade och fördes till akuten. Så fort tolken eller anhöriga som behärskade teckenspråk lämnade rummet blev hen helt isolerad. Varken  personen själv eller vårdpersonalen kunde göra sig förstådd.

Anhöriga larmade dövblindteamet för att försöka få till en förbättring. Kent Hedesström åkte till sjukhuset och förstod att det behövdes alternativa sätt att kommunicera eftersom tolk bara tillkallades vid speciella tillfällen.

—  Jag insåg snabbt att det inte skulle funka med en mobilapp. Och eftersom personalen byts så ofta måste informationen finnas hos patienten och vara så enkel att vem som helst kan använda den, säger han.

Tillsammans med tolkar och brukare tog Kent Hedesström  fram ett ”första-hjälpen-material”med 12 viktiga tecken på gult, laminerat papper.

—  Jag förstärkte handformerna så att de blev ännu tydligare. De tolv viktigaste tecknen och information om bemötande ska sättas fast på sänggaveln. Där finns också några viktiga råd om bemötande:

  • Ta fysisk kontakt med patienten
  • Ögonkontakt med patienten  är viktigt (tänk på belysningen
  • Undvik att flytta på patientens saker
Personalen får de tolv viktigaste tecknen, patienten får 36.

Tolv viktiga tecken för att möjliggöra elementär kommunikation på sjukhuset mellan vårdpersonal och en patient med dövblindhet.

— Hela materialet ska  finnas hos patienten. I några fall fick vi revidera. Teckenspråkets tecken för toa kan blandas ihop med tecknet för sköterska så därför bytte vi toa mot kissa.

Bland vuxendövtolkar är det vanligt att använda whiteboardark för att kommunicera med den döve brukaren vid olika typer av möten.

— För dem som har tillräcklig syn för att kunna läsa och skriva tänkte jag att det kunde vara användbart även i det här sammanhanget, säger Kent Hedesström. Och så har det blivit. Både vårdpersonal och patienter har haft nytta av det.

Kommunikationsguiden innehåller också informationsmaterial om dövblindhet och regionens dövblindteam. Den finns på tolkcentralen så att beredskapstolken kan ta med den till akuten.

Guiden är billig att tillverka

Patienten får behålla guiden. Nya tillverkas efter hand.

— Guiden kan komma till användning i många sammanhang och kostar inte mer än en femtiolapp. Whiteboardarksäljs i metervara och lamineringen är inte heller dyr. Om det blir fråga om en längre sjukhusvistelse går det dessutom att öka på antalet tecken och tillverka fler ark så att  göra mappen blir individanpassad.

—Tanken är att även punktskriftsläsare ska kunna använda materialet i sin kommunikation. Därför är varje tecken förklarat både på vanlig skrift, svartskrift, och på punktskrift, säger Kent Hedesström.

Även om kommunikationsguiden i första hand är tänkt för sjukhus finns det fler användningsområden. I Göteborg används den redan på ett gruppboende där nattpersonalen inte är teckenspråkig.  Äldreboenden kan också ha nytta av den

Än så länge finns kommunikationsguiden på tolkcentralen i Västra Götalandsregionen. Den som vill ta efter idén kan kontakta Kent Hedesström på dövblindenheten i Göteborg.

ANNE JALAKAS, text och foto

 

Skriv ut eller dela: Print this pageEmail this to someoneShare on FacebookTweet about this on TwitterShare on LinkedIn