Utveckling av samspel, kommunikation och språk

Kommunikationsutveckling är det område som forskningen har visat är allra viktigast för personer med medfödd/tidig dövblindhet. Det gäller såväl barn som vuxna. Men det är aldrig för sent att utvecklas. Det som inte har kunnat ske tidigt i utvecklingen kan inhämtas senare, genom det goda samspelet.

Utvecklingen av samspel och kommunikation förutsätter partners med ett nyfiket förhållningssätt och en förmåga att uppfatta, bekräfta och tolka gester och uttryck från personen med medfödd/tidig dövblindhet. Längre ner i det här avsnittet finns också konkreta exempel.

Kommunikationsutveckling

Socialt samspel är grunden för kommunikationsutvecklingen. Det är i sin allra tidigaste form en process där två individer ömsesidigt påverkar varandras handlingar.

Kommunikation är en form av samspel där meningsinnehåll överförs med hjälp av uttryck som uppfattas, bekräftas, tolkas och besvaras av motparten.

Ytterligare ett steg är att kunna tillägna sig ett kulturspråk eller ett konventionellt språk. Då måste även språkliga ingredienser finnas med. Personer med medfödd/tidig dövblindhet behöver erbjudas möjlighet till sociala samtalssituationer eftersom det är så vi människor gör för att få kunskap om varandra och vår omvärld.

Detta kräver en kommunikationspartner som kan utrycka sig kroppslig/taktilt med gester och på andra sätt så personen med medfödd/tidig dövblindhet har möjlighet att uppfatta detta. Kommunikationspartnern behöver också ha teckenspråkskompetens och en förmåga att anpassa sig till individens språkliga nivå. Om personen har synrester kan teckenspråket förmedlas visuellt och uppfattas med synen. Men om det inte finns användbara synrester måste personen med dövblindhet ta emot teckenspråket taktilt, det vill säga genom att känna språket med händerna. Teckenspråket tillägnar man sig genom kommunikation och samspel med omgivningen, alltså på samma sätt som man utvecklar andra språk.

Du och jag

Det sociala samspelet börjar med det som kallas för dyad (du och jag) som i den vanliga utvecklingen sker tidigt i barnets liv.

För personer med medfödd/tidig dövblindhet sker det långsammare och senare. Men om rätt förutsättningar ges kommer det att utvecklas. Det tidiga samspelet innebär att den yttre världen ännu inte är inblandad. Uppmärksamheten både fysiskt och mentalt, är enbart riktad mot den andre.

I dyaden delas ansvaret för samspelet mellan personen med dövblindhet och partnern och uttrycks främst genom olika kroppsuttryck som rörelse, kroppsriktning, ljudproduktion, blick- och huvudhållning.

Samspelet kännetecknas av ömsesidighet, turtagning och gemensam uppmärksamhet – som alla förutsätter varandra.

Du, jag och det

Näste steg i kommunikationsutvecklingen kallas för triad (du, jag och det). Detta förutsätter att samspel och kontakt mellan två personer är etablerad, fungerande och sker automatiskt.

Triad beskriver när båda har gemensam uppmärksamhet på varandra och samtidigt på något tredje.

Detta tredje som här kallas ”det” kan vara en person, ett objekt, en aktivitet eller en känsla. Det är detta ”det” som sedan kan ligga till grund för ett kommande tema att kommunicera om.

Nu är det möjligt att ta emot intryck från omgivningen och ta in detta i det pågående samspelet. Det är detta som blir det nya att ”prata” om, ett samtalsämne i dialogen.

Gemensamma upplevelser – vägen till triad

Gemensamma upplevelser är ett sätt att utveckla goda relationer och socialt samspel. I dessa är det viktigt att partnern inte bara är fysiskt närvarande, utan att både personen med dövblindhet och partnern delar hela upplevelsen och är aktiva.

Barn lär sig genom att se, höra och känna hur andra gör i olika sociala situationer. För personer med medfödd/tidig dövblindhet är det svårare att uppnå samma förmåga på ett naturligt sätt. Det som inte uppfattas via synen eller hörseln behöver istället komma till personen på ett kännbart sätt (det taktila sinnet samt led- och muskelsinnet). Allt som finns på avstånd blir svårt eller omöjligt att uppfatta.

Att lära med hjälp av teknik kan bli lustfyllt om det finns en äkta ömsesidighet. Äkta i betydelsen att båda parter har lika roligt i aktiviteten och att den utförs tillsammans och på lika villkor. Ett erbjudande, som när det är som bäst, kan innebära en start på en kommunikativ förmåga.

Några exempel på teknik som redskap för gemensamma upplevelser

Nedan ges några exempel på tekniska produkter som kan användas för att skapa gemensamma upplevelser, turtagning, lek och teman att kommunicera kring. Se det som inspiration. Det finns massor av teknik runt oss i vardagen som kan användas för stimulera till samspel och fortsatt kommunikation. Det är bara fantasin som sätter gränser!

Föremål med brytare är ofta uppskattade

Exempel – turtagning

Föremål med på- och avfunktion, brytare, är ofta uppskattade av personer med medfödd/tidig dövblindhet. Brytare används i alla typer av kontakter oavsett om kontakten i fråga är känslig för beröring eller har ett större motstånd.

Om partnern har en likadan (eller liknande) kan nyfikenheten på denne väckas och turtagning uppstå.

Två brytare kopplade till en dator eller annan apparat (fotmassage, eltandborste eller liknande) där det händer något som personen med dövblindhet har erfarenhet av, kan öka förståelsen för att hen själv kan påverka den yttre miljön för att uppnå något positivt. Det är ett första steg till en mer avancerad förståelse.

Det är viktigt att prova vilken typ av brytare som passar just i den här situationen med just den här personen. Gemensamma upplevelser med delad uppmärksamhet iscensätts lättast med föremål som innehåller någon form av sinnesupplevelse och som introduceras på en för personen neutral plats på kroppen. De områden på kroppen som upplevs som mest neutrala är armen, handen, axeln och den övre delen av ryggen.

För apparater som är svåra att slå av och på med den vanliga strömbrytaren kan man använda en relästyrning för att slå av och på elektriciteten. Till boxen går det att ansluta en knapp som passar för personen ifråga.  personen ifråga. Det finns många sådana olika relästyrningar, trådbundna och trådlösa och med en eller flera utgångar och funktioner. Ett exempel är Simply Works Energise

På youtubefilmen nedan kan du se några exempel på hur man kan använda brytare.

Fotmassage

Exempel – ”göra likadant”

Billedresultat for fodbad med massage

Förutsättningen är två fotbad med massageinställning. Kalle och hans assistent tar båda av sig skor och strumpor, något som redan är en ”göra likadant-situation”.

Därefter sätter båda sig med fötterna i var sitt fotbad. Assistenten visar Kalle att han slår på sin massagefunktion och visar Kalle hur han ska slå på sin egen massagefunktion, detta för att få upplevelsen mer taktil.

Därefter visar assistenten att han slår av funktionen igen, och Kalle gör likadant.

Genom denna enkla lek kan förståelsen för att påverka sin egen men också den andres situation öka. Det kan också vara ett steg till en mer avancerad förståelse av glädjen att dela en upplevelse med någon annan.

En gemensam upplevelse som denna ger också något att kommunicera om senare. Detta kan understödjas genom att situationen filmas med hjälp av exempelvis en surfplatta. Då kan man titta på aktiviteten tillsammans efteråt. Detta förutsätter förstås att Kalle har någon form av synförmåga. Om han saknar det går det ändå att ”samtala” om upplevelsen genom att återuppleva den kroppsligt/taktilt.

Häftet Personer med medfödd/tidig dövblindhet – Hur kan vi förstå varandra? beskriver genom konkreta exempel hur ”samtalen” kan föras. Häftet finns att ladda ner eller beställa gratis via vår hemsida.

Den smarta knappen Flic

Alla smarta mobiler kan ge en vibrationssignal. Det är en funktion som kan användas för att skicka taktila signaler mellan två personer som befinner sig på avstånd från varandra.

Exempel – taktila signaler via mobilen

Blå knapp med ordet Flic ingraverad

Flic är en liten trådlös knapp som får ens smarta mobil att göra någonting som den på förhand är inställd på.

När Simon – döv och synskadad – trycker på Flic-knappen som sitter i hans bälte, skickar hans telefon, med hjälp av bluetooth,  en signal till hans assistents telefon – även om denne inte finns i den direkta närheten räckvidden är cirka 50 meter).

Assistenten kan skicka en vibration tillbaka till Simon som känner att hans telefon vibrerar.

Detta kan utvecklas så att exempelvis två vibrationer betyder att assistenten strax kommer tillbaks. Det finns också möjligheter till andra variationer i rytm och intensitet för att mer kunna utforska och ”leka” med Flic.

Flic är ytterligare ett exempel på IKT som kan ge förståelse för att det går att påverka både sin egen och den andres agerande via ett tredje element (objekt).

Knappen kan aldrig ersätta den kommunikation som krävs mellan Simon och hans assistent, däremot ge information om något Simon och hans assistent tillsammans kommit fram till.

Taktilt ljud

Flic-knappen kan också användas för att styra uppspelning av musik som kan uppfattas och avnjutas på olika sätt – även taktilt.

Exempel – taktilt ljud via resonansplatta

Pelle, som är helt döv och har mycket begränsad syn, bor på ett boende där det finns en resonansplatta på golvet som han kan ligga eller sitta på.

Den består av en fanerskiva, 4 mm tjock och 2×1 meter i storlek. Runt plattan finns en 2×2 cm list som bildar ett mellanrum mellan golv och skiva.Vit resonansplatta

På plattan har man monterat bashögtalare kopplade till en förstärkare till vilken personalen kan koppla Pelles surfplatta.

Med en Flic-knapp går det att styra Spotify. Ett dubbelklick startar en spellista – vilket personalen kan hjälpa till med. Ett klick startar och stoppar låten och hålls knappen inne byts låt.

När Pelle sitter eller ligger på plattan tillsammans med en partner placerar denne knappen på lämpligt ställe så att båda når den.

De kan då uppleva musiken tillsammans, skapa en dialog och partnern kan uppmuntra Pelle att aktivt styra musiken. En rolig upplevelse som uppmuntrar till samspel och delad glädje!

(Se närmare beskrivning av denna och andra möjligheter för taktilt ljud här)

Hårfön

I olika vardagsaktiviteter tillsammans ges flera tillfällen till triadiskt samspel som till exempel när man har duschat och skall torka håret.

Exempel – samarbete om att torka håret

Lisa och hennes assistent Pia brukar, efter det gemensamma badet i skolans bassäng, duscha och tvätta håret tillsammans. Rutinerna efter badet är desamma varje gång. När Pia och Lisa torkat sig, smörjer de in varandras ben med hudlotion och handdukstorkar varandras hår.

Pia kom på att de kunde ta med sig två hårtorkar. Lisa hade tidigare varit nästan rädd för att få håret torkat med hårtork. Men nu, när de hade var sin, tyckte hon att hårtorken var spännande. Lisa blåste den varma luften både på sitt hår och på Pia.
Billedresultat for hårtorkar

Pia visade att hennes hår fortfarande var blött och visade Lisa hur hon kunde blåsa på hennes hår. Några gånger senare visste Lisa direkt att det var hon som skulle hjälpa Pia att bli torr i håret.

När de numera packar till badet är Lisa noga med att båda hårtorkarna är med.

När Lisa och Pia kommer hem, är det denna gemensamma upplevelse som ger innehåll i samtalet som följer.

Både Pia och Lisa kan ta hjälp av rörelserna i aktiviteten för att underlätta förståelsen för varandra. Det kan bland annat ske genom att de visar varandra var på kroppen det känts och vilka föremål som använts.

Appar

Bland de många appar som finns för surfplattor går det ofta att hitta någon som väcker intresse och kan användas av den enskilda personen utifrån hens intresse.

Exempel – exakt rätt app 

Erik använder sin syn när han är motiverad men ser egentligen så lite att han behöver taktilt stöd i allt han gör i vardagen. Han tycker om grodor och han gillar att blåsa.

Hans assistent har hittat en app för Ipad med en animerad groda som hoppar när surfplattans mikrofon registrerar ett ljud.

Billedresultat for ipad

Erik är jätteintresserad av att få grodan att hoppa. Att blåsa på mikrofonen visar sig ge tillräckligt ljud för att få den att hoppa.

Erik hittar själv på att han och assistenten kan turas om att få grodan att hoppa.

Detta ger honom och assistenten något att kommunicera om vilket de gör  med hjälp av tecken som Erik tar emot taktilt. Det triadiska samspelet skulle kunna utvecklas ytterligare om Erik, tillsammans med assistenten, berättar för sina föräldrar om grodleken.

Fläkt

Olika sinnesupplevelser väcker nyfikenhet och kan ge förväntan och stimulera till samspel med omgivningen. Det är också viktigt att upptäcka att man kan påverka skeenden och förstå orsak och verkan.

Exempel – samspel om fläkt 

Olle behöver stöd i att aktivera sig, få upplevelser och att stimulera sina sinnen. Han tycker om starka stimuli, som till exempel när det blåser.

För att han ska få känslan/upplevelsen av att kunna påverka det som händer kopplar personalen en fläkt via en reläbox som sedan kan styras via en manöverkontakt,se Exempel –turtagning ovan.

Eftersom Olle är blind guidar personalen hans hand till kontakten genom att lägga Olles hand på sin. PersonaleFläkt ansluten till reläbox och avbrytarknappn trycker på kontakten med en tydlig rörelse. Olle känner detta och fläkten startar och blåser i 20 sekunder.

Olle blir glad vilket han visar med skratt och kroppsrörelser. Personalen bekräftar taktilt, delar upplevelsen och inväntar något tecken på att Olle vill ”ha mer” fläkt.

Olle kan behöva lång tid för att reagera. Han visar att han vill ”ha mer” antingen genom att klappa lätt på personalens hand och kontakten eller genom att göra gungande rörelser med överkroppen.

Dagar då Olles motivation är hög kan ett längre samspel uppstå och fläkten startas om flera gånger.

Olle har blivit medveten om att han kan påverka även om han än så länge inte själv tar initiativ till att trycka på kontakten

Möjligheten att prova annan typ av manöverkontakt finns också.

Manöverkontakt till cd-spelare

Användning av teknik kan ge personen en känsla av omgivningskontroll till exempel genom att själv kunna påverka när och hur länge hen vill lyssna på musik. Dessutom kan detta betyda att personen blir bekant med hur man använder en avstängningsknapp. Det kan bli en bra utgångspunkt för vidare samspel kring teknik med brytare.

Exempel – själv spela musik

Kalle, som har hörselrester, tycker om att lyssna på musik under sin rast på daglig verksamhet men hade tidigare inte möjlighet att själv hantera en cd-spelare.CD-spelare tillkopplat en stor röt avbrytarknapp

Personalen kopplade en manöverkontakt till en cd-spelare och placerade den vid fåtöljen där Kalle ofta sitter under sin lunchrast.

När de började använda manöverkontakten hade de cd-spelaren inställd på att starta musiken och endast spela en kort stund när man hade tryckt kontakten. Om man tryckte igen spelades det mer musik och så vidare.

Under en lång period var det personalen som tryckte på kontakten, men till slut upplevde de att Kalle hade fått en förståelse för att han själv kunde påverka musiken.

Efterhand utökades tidsintervallen. Idag är cd-spelaren inställd så att den startar musiken när man trycker på kontakten och stoppar den när man trycker på den nästa gång.

Skriv ut eller dela: Print this pageEmail this to someoneShare on FacebookTweet about this on TwitterShare on LinkedIn